Det här kan vi hittills
Det går framåt och både jag och Gizmo har skitkul. Det är synd bara att lekbelöning inte motiverar honom alls. Jag kan inte träna så ofta med bara godis eftersom det blir alldeles för mycket. Men det går ju framåt och han förstår så himla snabbt. Och vi har ju kul på vägen!
Här är tabellen:
Första fästingen
Härlig skogspromenad!
Vårig helg!
Om mig
Mitt första egna pälsklädda husdjur var en kanin vid namn Coconut's Svarte Petra, men jag kallar henne för Sweetie. Hon är en svart dvärgvädur, som kanske har lite mer hull än idealet, men hon är också världens gosigaste pälsboll. Jag fick henne när jag var tolv år gammal, och sedan dess har det blivit allt fler kaniner. Under en period på ungefär två år födde jag upp kaniner av rasen holländsk kanin. Nu har jag avvecklat min uppfödning och har bara tre gamla kelisar här hemma.
Jag har alltid älskat hundar. Och min första älskling var en schäfer, vid namn Zorina. Min mormor och morfars hund. Hon blev nio år och jag grät länge efter att hon lämnat jordelivet. Men mitt stora hundintresse väcktes först när mormor och morfar köpte en ny hund, Sabina. Efter många, många år med Schäfer bestämde de sig för att byta ras, och det fick bli en Golden Retriever. Hon är 6 år gammal och jag har haft med henne på diverse olika kurser med skolan.
Lägesuppdatering
Allt går bra med lilla voffen. Han var lite orolig i början, men nu har han vant sig allt mer och han verkar trivas. Blir överlycklig när jag kommer hem efter skolan och han verkar förstå att det är jag som är hans ägare. De andra är mer familj. Fast han lyssnar precis lika mycket på dem (alltså lite med ena örat, bara) som på mig, och det vill jag. Jag vill att alla ska ha lika hög rang i familjen. Eller hur man ska säga det.
I alla fall. Allt går bra. Han är så sjukt busig och jag har precis provat klicka in honom för första gången. Det gick... Bra. Jag tror han ogillade ljudet av klickern. Så han valde att strunta i godisen. Men jag gillar att han reagerar så starkt på ljudet. Det tror jag betyder att det kommer ha större effekt och därför går det nog bra med klickerträningen också.
Livet med hund är underbart. Men vi har inte kunnat börja med någon direkt träning än. Han är för ny här. Så jag känner att han inte är redo. Men sen ska vi köra på!
Här är mitt krulltroll i soffan! (fast han inte får för mamma och pappa).
Äntligen är han här.
Nu har jag äntligen min hund här. Äntligen-äntligen. Han är så fin. I bilen var han väldigt stressad. Men det är ju inte konstigt. Här hemma har det gått riktigt bra. Han är lugn och snäll och fin och allt är bra. Han har lekt lite, provat ligga i min säng och sprungit upp och ner i trappen. Som för övrigt blivit hans favoritdel i huset. Han har ätit lite grann. Men inte alls mycket. Fast det är väl ganska normalt.
Han har fått vara ute lite och han går bra i kopplet när man tröttat ut honom lite. Han har väldigt mycket överskottsenergi.
Men allt går bra och han är perfekt och jag är så glad.
Äntligen har jag fått min hund.
I övermorgon!
Det mesta är i ordninggjort. Jag har köpt det jag behöver. Det mest grundläggande, liksom. Det är bara städningen kvar nu. Både utomhus (alla kaninburar) och inomhus.
Jag kan liksom inte fatta det. Det är så konstigt. I övermorgon får jag äntligen min hund. Det känns hur bra som helst.
Jag längtar så mycket.
Sex dagar kvar.
Halsband, bilbur och hans leksaker får jag med honom.
Det känns så himla bra, det här. Men jag längtar. Så det nästan gör ont. Vill att tiden ska gå fortare.
Jag ska städa nu i veckan. Både kaninburar, mitt sovrum och i resten av huset.
I helgen tänkte jag göra lite eget godis också. Kanske torka blodpudding. Hoppas han gillar det. Men matmotiverad var han, i alla fall.
Det är ju helt otroligt. Min alldeles egna hund.
Köpt ett koppel
Jag och min syster tittade förbi på arken zoo idag och hittade ett superbra koppel som jag velat ha rätt länge. Men det har inte funnits där tidigare.
Annars är arken zoo grymt bra på hundsaker. Och allt annat också för den delen. Affären är superstor och jättefin och fräsch och deras sortiment är verkligen brett!
Jag köpte i alla fall ett rött reflexkoppel från hurtta. Det blir superbra!
Åh, på söndag får jag honom!
Äntligen!
Nu. Nu idag har jag varit och hälsat på min framtida hund för första gången. Han heter Gizmo. Och är två år. Har haft mejlkontakt med hans ägare en tid. Och idag fick vi äntligen träffas.
Jag såg honom genom fönstret när vi hade ringt på dörren, och redan då visste jag att det var rätt hund.
Trodde jag tyckte namnet Gizmo var så fult. Men inte på honom. På honom var det perfekt.
Han är så fin. Men de har klippt honom väldigt kort. Fast det gör liksom ingentig.
Så, på söndag nästa vecka åker vi och hämtar honom. Provar i tre veckor, och om allt går bra stannar han för evigt.
Jag är så lycklig.
Första inlägget
Så, för det första. VÄLKOMMEN!
I denna blogg kan du läsa om mig och min hund, vår vardag och alla saker vi gör.
Ännu har jag inte fått hunden, men den kommer. Och fram tills dess skriver jag om alla förberedelser, tankar och information om hunden.
Gizmo
Vi har fortfarande en del kvar att jobba på, men det kommer sakta men säkert.
Vi är än så länge bara i "startskedet" av vår freestyleträning, eftersom första året mest gått åt till att träna vardagslydnad. Men vi ser fram emot många roliga träningar och kanske, kanske även tävlingar i framtiden!
